Playitas

Helt ofattbart vad fort tiden går när man har riktigt roligt! Veckan på Playitas flög förbi och jag hade gärna stannat kvar i värmen en vecka till istället för att bege mig hem till snö, 10 minusgrader och heltidsjobb. Sol, semester, träning och buffémåltider är liksom bara trevligare. Det kändes i alla fall lättare att åka hem med vetskapen om att jag skall tillbaka igen om tre månader.

Veckan gick över all förväntan och även om jag inte trodde att jag kunde ha roligare än jag hade med triathlonförbundet i april förra året så blev denna veckan faktiskt ännu bättre. Mycket för att formen var bättre, sällskapet minst lika bra (20 fantastiska deltagare som man verkligen hinner lära känna på en vecka med mycket snack både under cykelturer och middagar) och att man denna gången kände de flesta tränarna på förhand. Precis som tidigare vecka var vädret också helt fantastiskt – sol, lätt vind och ca 20-22 grader i skuggan varje dag.

Vi anlände till Playitas måndag eftermiddag efter en seg flygresa på 5:30. Underbart att mötas av sol och +20 grader efter att ha lämnat ett mörkt och slaskigt Sverige. Efter incheckning var det en timmes simning där vi bekantade oss med våra simcoacher för veckan (Torbjörn Wolffram, Linnea Holmertz och Maria Larsson stod för det mesta av simträningen). Skönt att hoppa ner i den olympiska poolen och simma ute i 50m bassängen igen! Efter simningen var det gemensam middag och sedan välkomstmöte innan jag tror de flesta av oss kröp i säng efter en lång resdag.

Tisdagen började med morgonsim kl 06:30. Helt fantastisk känsla att lite småfrusen krypa ner i en uppvärmd pool under stjärnhimlen som den sista kvarten byts ut till en fantastisk soluppgång! Mycket fokus på teknik på alla bassängpassen. Riktig lyx att få så mycket feedback från uppmärksamma tränare. Vet ju vad jag behöver jobba på i vattnet (rotera kroppen mer, få ner huvudet lite till och synka bensparken bättre), men riktigt roligt att höra att mina armbågar blivit bättre och att jag inte lägger i hela underarmen i vattnet längre.

Efter simningen laddade vi med en gigantisk frukostbuffé (maten på Playitas är verkligen fantastiskt – finns hur mycket mat som helst både till middag och frukost. Tur det för man är hungrig som en varg hela veckan pga all träning) var det dags att hämta ut hyrcykeln och sticka iväg på första cykelpasset – 80 km bergscykling. Tre rejäla stigningar – den brantaste på 11% lutning och den längsta ca 3 km lång. Förra året när jag var på Playitas var jag en rätt usel cyklist, vilket betydde att cykelrundorna var mer eller mindre tortyr. Orkade inte hänga med ordentligt i utvecklingsgruppen och fick ofta ta emot en hjälpande hand (tack Ola Silvdahl säger jag bara) i ryggen när vi skulle upp för bergen. Denna gången var det inga problem alls! Insåg att jag har utvecklats enormt mycket på cykeln de senaste – ett trevligt kvitto på att träningen går framåt. Tror inte minst att jag kan tacka Magnus coaching och intervallträningen de sista 4 månaderna för det!

Direkt efter cyklingen var det löpning på programmet. Fick ihop 12 km innan middagen. Terrängen är bra mycket mer kuperad än man är van vid och dessutom märktes det att kroppen skulle vänja sig vid rejält mycket högre temperaturer, så tempot gick väl inte direkt att jämföra med det man håller på hemmaplan. Å andra sidan springer jag inte heller jätteofta efter 5 timmars träning heller…

Onsdagen startade med 6 km morgonjogg i soluppgången. Efter frukost var det dags för simträning igen. Denna gång OW vilket ju var ett par månader sedan. Hur härligt som helst att få kasta sig ut i havet igen. Vi övade en del teknik som bojrundning, navigering och annat matnyttigt som kan användas i tävlingssituationer. Men allra bäst var att simma i vågorna och kolla på alla fina fiskar. Blev alldeles distraherad.

På eftermiddagen var det dags för cykelpass nr 2. Ännu en bergsrunda på 85 km. Här kom backarna som jag verkligen kämpade med förra året! Längst stigningen var på ca 5 km gick lätt som en plätt denna gången! Först upp och orkade till och med spurta sista biten. Sedan loopa ner nån km tillsammans med tre andra för att samla ihop gruppen och så upp igen. Kände mig inte ens trött. Så grymt härlig känsla! Var helt klart den bästa cykelupplevelse jag haft hittills!

Torsdagen blev en lite lugnare dag efter att ha tränat 13 timmar på 48 timmar innan. En timmes simning, samt växlingsträning betydde en ledig eftermiddag med en bra bok och lite nedvarvning, egentid och plats för reflektion. Återigen fantastisk coachning från bassängkanten vid simträningen. Man kan ju bara önska att man hade en coach som kunde stå vid sidan av bassängen varenda gång man skulle simma. En av fördelarna med triathlonförbundets veckor på Playitas är just att det är så många tränare med. Ofta var vi ca 15 som simmade och minst 3 tränare. Ren lyx!

Därmed var man också redo för fredagens utmaning som innebar 16 mils cykling upp till öns norra del och tillbaka med lunchstopp i Corralejo. En riktigt härlig runda i fantastiskt trevligt sällskap.

Lördagen startade sedan tidigt med träningstävling på supersprintdistans. Ganska många som stod över tävlingen, men vi var iaf 10 stycken på startlinjen. Tog mig in som nr 5 (10 meter bakom fyran) vilket jag var nöjd med allt taget i betraktning. Alltid bra träning att öva växlingar i stressiga situationer – även om det inte är ”riktig tävling”.

Pure happiness!

Resten av lördagen ägnades åt styrketräning, mer OW simning samt lite nedvarvning. Söndagen blev det återigen bassängträning på förmiddagen och sedan sista cykelpasset under eftermiddagen. Tempocykling med 4×8 km tempointervaller samt 20 km dit och hem i grupp. Körde inte helt slut på mig själv utan ville vara säker på att komma hem med det fina självförtroende jag fått på cykeln under veckan. Hade nog kunnat pressa mer, men det kan jag alltid göra när jag kommer tillbaka igen i april.

Sista kvällen blev det avskedsmöte där vi alla fick reflektera över veckan, tala om ifall vi uppnått det som vi lyft fram på välkomstmötet som vi önskade att få med från veckan och lämna feedback till ledarna. Behöver knappast säga att vi alla var grymt nöjda med veckan. Alla hade blivit utmanade på sin nivå och utvecklats och lärt sig massor. Upplever verkligen att ledarna är så himla duktiga på att se alla deltagare som de individer de är och hitta precis rätt nivå att pusha och motivera dem på det sätt de behöver så att man verkligen lär sig mycket och utvecklas även om man är i en stor grupp där alla har olika erfarenheter och ligger på olika nivå vad gäller form och träningsbakgrund. Har inte annat än positiva saker att säga om ledarna – de är helt fantastiska! Stort tack till de allihop: Ola Silvdahl, Clas Björling, Lars Rosencrantz, Ann Josefson, Oscar Ek, Linnea Holmertz, Maria Larsson och Torbjörn Wolffram! Kan varmt rekommendera att åka med på Triathlonförbundets träningsveckor om man är sugen på riktigt bra träning i fantastisk miljö och bra sällskap!

Sista morgonen avslutade jag med morgonlöpning. En mil i soluppgången innan frukost och packning. Vemodigt att ge sig av igen, men summerade veckan med 29 timmars träning och en kropp som fortfarande kändes pigg och fräsch. 41 mil (17 timmar) på cykeln, 10 km simning (6 timmar), 33 km löpning (3,5 timmar) och två timmars styrketräning. Dessutom massor med minnen för livet och många nya bekantskaper som jag kommer hålla kontakten med framöver. En riktigt härligg och effektiv vecka med andra ord. Blir ruskigt skoj att åka tillbaka om tre månader och se vad man lyckats göra med formen på hemmaplan i mellantiden. Målet för nästa vecka blir att köra lite tuffare, lite längre och att köra minst ett cykelpass med den erfarna cykelgruppen.